evaskineser

Idag har jag och Elsa varit och hälsat på hos min syster och två av hennes tre fosterbarn i den husvagn de placerat vid havet i Ystad.
Solen sken och det var jätteskönt, vi gick en tur ner till havet och den minste parveln, 2 ½ år, for omkring och ramlade till höger och vänster i vattnet men tyckte det var så jäkla kul!  ; o )
Söstra min hade fullt sjå med att hålla ordning på honom för inte ville han ta det lugnt inte, och det är ju strömt där och rätt djupt omgående dessutom så det gäller att vara försiktig.
Vi fick sällskap av en tyslåten liten kille också, han provade försiktigt leksakerna, spanade lite på Elsa och kom sakta gående emot oss.
Lillkillen kom genast och visade pedagogiskt hur man går tillväga när man klappar Elsa, men vår gäst tyckte nog att hon var några storlekar för stor för han höll sig på avstånd. Blidkades icke ens när Hannad generöst erbjöd sin ena sandal att prova.
Nix....ingen flört gick hem där inte.
Elsa skötte sig exemplariskt, la sig när vi satt stilla, plaskade gärna kring i vattnet och la sig också ner i det blå, men eftersom jag är lite rädd för att hon dricker för mycket saltvatten, fick hon faktiskt inte ligga någon längre stund för hon slurpade ju i sig ordentligt.
I förtältet parkerade hon sig prydligt på golvet så länge jag var nära, jag försökte , fräcka mänskan, gå på toaletten, men si det gick inte, för då släpade hon helt sonika med sig stolen och försökte gå med.
Det fick vänta tills vi skulle åka hem då min syster höll henne.  När vi gick ur förtältet och skulle gå till bilen kom två damer med en liten vit pudel...Åh skrek Hannad, och klämde i med *bä.bä vita lamm...*skratt*...han e' så rolig, sjunger hela tiden.

Nu hemkommen igen ska jag bara sätta på en kopp kaffe, låtsas att jag inte ser disken och sätta mig och titta på TV, det måste väl vara nån film eller nåt i kväll man kan se.

Ha en fin söndag folks,