man ler åt mig...

i lönndom.....to my face....stort och brett....försmädligt och retfullt....men mest vänligt och snällt...

Det e' nämligen så...att jag uppsteg på min unghäst utan sadel , i ridhuset först men sedan lite försiktigt ut på ägorna där hon står.
Har nog vatt indian en gång i nåt liv för det känns mest rätt på nåt märkligt vis, inte för att jag nu har tillskansat mig en fantastisk balans än, men att känna hästen under mig innebär en säkerhet .
Hon signalerar tydligt i kroppen vad hon känner och om hon skulle få för sig att smälla i luften som en krutdurk. Nu e' Tullamore en dam med en cool inställning, hittills i alla fall.

Ett par damer i "mitt" stall skakar lite på huvudet och tycker att det e' heltossit att ens fundera på att ta UT unghästen på en runda där det körs traktorer och lastare, och dessutom UTAN SADEL !!  Därav leendena av varierande slag...
Vågar inte tänka vad som sägs när jag inte är där....*skratt*....Har fått beröm också för mitt mod att göra detta och det gottar jag mig åt...man ska sörpla i sig av det gotta !

Idag har vi gått rundan runt ägorna, sisådär 2 km eller nåt, och det gick jättebra, vi har lite diskussion om vem som leder vem egentligen, och jag har vunnit varje rond hittills. Tror att vi är lika envisa båda.

Dags för fritidsgården ikväll, ska käka lite innan, i morgon lördag e' det dags att hämta storkyckling, 15 x 3 kg...det blir en lång eftermiddag/kväll med styckning det. Sen e' det bara att njuta av full frys.

Tjingeling


än for hon hiiit ...och än for hon aaaav...

och än låg hon där i skiiteen!

Japp, första turen ute idag. Nya bettlösa tränset. Klev upp från sten, Tullamore ville gärna ner till stödhästen som stod snällt och väntade i paddocken.
Jag hängde på bra, men så gled sadeln lite, samtidigt som vän i hagen intill ropade och Tullis blev i gasen och tog några raska kliv....och tjosan...där låg jag. =D  Min häst stod och tittade förvånat på mig....men va gör du nuuu!? Skulle du inte sitta på den däringa grejen jag har på ryggen....eh...som jag hade på ryggen...(den hänger i den stunden mer på sidan av hästen nämligen)

Allt gick bra och jag lyckades spänna sadelgjorden,  få henne att stå still tillräckligt länge för att komma upp igen, med hjälp av medryttare som höll min henne.
Sedan företog vi en lugn skritt runt en fin enefälad, inga konstigheter alls, ner i paddocken igen för att göra trevligt avslut där, och hon är exemplarisk , (förutom en extra avstickare in i trädgården förstås)....hon blev väl sugen på äpplen antar jag för plötsligt tog hon några bestämda kliv åt sidan och så vips var vi å banan.
No problems.
Man ska inte glömma att hon är nybörjare, helt grön i kånka - människa - på - ryggen - branchen...Hon svarade bra på hjälper och gick rätt snyggt längs fyrkantspår..jätteduktig.

En liiiten aning öm i handleden är jag, men rida ska jag igen i morgon, en liten stund i alla fall. Vill inte överanstränga henne, hon har gått med lunginflammation och är under behandling så vi tar det coolt.

Efter många turer fram och tillbaka

har jag nu bestämt att behålla hästen.
Lunginflammation med behandling inledde vårt liv ihop, vilket inte gjorde det lätt för mig precis, är det en kroniker jag köpt, blir hon förkyld bara det TALAS om regn...Hon hostade inte en endag gång idag, vare sig vid besök under förmiddagen eller eftermiddagen. Ska ge henne sista behandlingarna i helgen nu, så får vi se sedan om det behövs ytterligare medicin efter samråd med veterinär på måndag.

Det finns inga garantier, jag tar chansen med den här Tullamore. Hon är en mycket trevlig bekantskap, mjuk och vänlig och idag RED JAG!
Nåja, jag sadlade, tränsade och satt upp på henne. Allt gick lugnt och fint tillväga och hon var en total cooling, mycket sansad. Hade stöd av Sussie ägaren av anläggningen där jag har hästen, vän Titti var också med, Pernilla som också hyser häst på stället kom med Sussies Emma som moraliskt stöd för Tullamore och det uppskattades för Tullis ökade takten och följde gärna i spåren på Emma.
Ska snaras införskaffa bettlöst träns, för att underlätta för Tullamore i inridningen, och för mig också har jag en känsla av, ökar känsligheten och kraven på rätt från min sida vilket jag tycker är bra.
Bitless Bridle är en bra variant som snart kommer på marknaden genom kvinna i Malmö. Återkommer när jag fått mer besked och info om det.
Ska medan jag väntar på denna webshop åka till Börjes i Tingsryd och se hur deras bettlösa ser ut, så jag kan börja rida vettigt med en gång så får jag väl sälja det när "the real deal" kommer.

Bilder kommer på min vän snart, har inte lyckats få en enda bra bild av henne hittills dessvärre och vi glömde totalt av att fota vid "invigningen" till häst idag.

frid

RSS 2.0