evaskineser

att hämta hästmadamen. I morgon eftermiddag, sitter en nervös Eva i vänlig människas fina hästbil , eskorterad och hjälpt att hämta hem denna min första , egna, häst.
Shit, det är tur att man är begåvad med begåvade människor runt sig! Hästkunniga och välvilliga med sina kunskaper, när så ombedda, de kör inte ner dem i halsen på , vare sig mig eller folk i allmänhet. En berömvärd egenskap kan sägas.

Damen i fråga ska bo i N Rörum. Men jag måste verkligen fundera på namnet alltså....Tullamoore...låter lite irländskt drömskt i och för sig, men jäkla långt va!?
Maken sken upp  :  Oh!  det e'' en go' whisky!!   Men stackarn kan ju inte likställas nån så gräsligt ...
Nää, verkligen inte..
Får ta hjälp av en väninna som är en absolut fena på namn, själv är jag inte lika äventyrlig som hon och har inte hälften av hennes fantasi heller.
Eeh...Ulla...kanske ..det e' ju....eh...fint....eller dötrist....Tulla...Tullis...Mor.... Ja ni hör ju själv. Jag behöver hjälp.

Nu ska jag snart försöka få lite sömn i kroppen och knoppen. Kommer som alla nätter under lång tid drömma om sadlar...suck....vojne..vojne...vilken typ...vilken färg...vilket pris... VILKET PRIS !!!  Shit va dyrt det e'...det som verkar bäst..
nåja, det löser sig.

Gonatt folks, ha en ljuvlig dag i morgon tisdag, kramelikraaam

den 4 benta, är min, får jag presentera Tullamoore...hm..får fundera på namnet för det ligger inte så lätt på tungan tycker jag. Det blåste, regnade och hon var IVRIGT uppvaktad av fjordingen som syns i bakgrunden, så hon var en aningen tjurig.  Om allt faller på plats, har jag henne i min ägo innan nästa veckas utgång.  nu kallar bomlösa sadlar och träns och borstar och försäkrinar och stövlar och byxor och allt annat kul man kan kika på på internet !!

I morgon bär det av på födelsedagskalas , far min fyller imponerande 84 år...Hip,hip..hurra..
Hej svejs, ha en go' helg

eller....restelss legs syndrome...har jag...Fick dessa problem när jag väntade vad som visade sig vara min underbara dotter. Direkt nedstigen från änglarna svepte hon in mitt liv, vårt liv, makens och mitt. Bröder kom två stycken i raskt takt efter 5 år. Även dessa mysiga fina grabbar.
Småbarnsåren var jag ofta trött, men ung och raskt och det GICK ju faktiskt att hitta rätt bra studs tillbaka på morgonen även efter vakna nätter..

Men samma år jag fyllde 40, gick det inte längre, att vakna varannan timme. Kryp i benen som driver en till vansinne. Stretching, trippa på två ömsom gå på hälar. Smörja med liniment och ha benlindor....dösexigt...att lukta som en häst och se ut som ett vrak efter NOLL SÖMN!  Sitta uppe om nätterna när alla andra sover gott.
Jag fick hjälp. Doktor skrev ut ett insomningspreparat till mig, och jag, som inte sovit en hel natt på måååånga år, vaknade som "normalt folk" på morgonen !!  What!  Vad fa...Sprang som en tokig ner till familjen som lugnt satt och käkade frukost.. Puh...ingen hade rövat bort dem..Fullständigt nytt för mig...SOVA !!!  JAG!!

Fick även preparat man också ger Parkinson-patienter, och , det gör nytta, det gör det, men vid svårare dagar/nätter och som nu i natt till exempel, då jag inte hade någon pilla att sova på..suck..
Vanka , vanka. stretching...duscha benen i iskall vatten....massera...

Kl 01.10 första rundan.
Sover efter en halvtimme igen.
Kl 02.45 cirka...dags igen...illa, men fan jag ska ju upp och iväg i morgon ju !  Måste sova , måste sova...
Töcken mellan 3 och halv 5...får sällskap av katten som förmodligen undrar vad i hela friden jag håller på med!
Kl 05.00. Fått en liten gnutta sömn sen halv 3 cirka men kan omöjligt ligga ner längre, så , jag går upp och diskar istället, och en mycket förvånad son står plötsligt i köket och tittar på mig!  VA! Vad gör du?  Varför e' du uppe nu för!?
Ahaa..
Kl 6 går jag och försöker få lite sömn till, och lyckas, nu e' jag så virrig i päran att jag dånar bort meddetsamma. Vaknar halv -9 av mobilens larmsignal.
Dags att gå upp och köra till Höllviken för behandling.

Suck...behandling för mig, in om veterinärstation i Lund sedan, köpa bra mat (Hill's burk jättebra)för katts oroliga mage...sen hem...ringa om recept...sen sova....

och köpa nåt bra att få väck den här evinnerliga envisa hostan. Kan gå hur bra som helst rätt länge, sen rätt som det e' kan jag inte säga två ord utan att braka loss i hosta emellan.

Hmm...kanske nån som försöker säga nåt till mig..."käre gud, om du nu har nåt på hjärtat, så behöver du väl ändå inte skicka ner det i lungorna på mig!"

Maken i Brasilien, grabbar i skolan, hundarna sover, min gamla varghund ser lite bekymrad ut idag, får hålla ett extra öga på henne. Hon verkar inte kunna slappna av ordentligt. Men så sov hon också som en gris inatt. Andra nätter vaknar man när hon forcerar grinden och kommer in och slänger sig ner i vårt sovrum. Suck, upp och stäng grinden annars har jag snart en lycklig Ville som bökar sig in under täcket..
Men, inatt hände det inte, så hon kanske är utvilad helt enkelt.
God vän kom in häromdagen, älskad hund dog i fredags. Snabbt och förhoppningsvis smärtfritt, la hon sig helt enkelt ner och dog, precis så.
Det kan ju gå fort med gammal hund , man vet det, men det kommer ändå oförberett. Svårt.

Sköt om er folk

Nej vännen, det är inte jag dessvärre, som jobbat på Malins minne!
Sköt om dig, fortsätt med din coola blogg!

kram Eva