evaskineser

Talade med maken min idag och msn knasade så det bröts hela tiden nästan. Ibland är det så , skumt och jäkligt irriterande. Men vad är det egentligen att hänga läpp för. men ibland ska jag erkänna att jag leds att tro att maken somnat vid tangenterna ....
Det har så långt jag vet inte hänt men whatto I know!!
Han ringde efter femtielfte sammabrottet av kommunikationen så vi fick prata lite ....då fick Elsa spel....

Så här gick det till...

Hundarna fick märgben. Viktor o Ville intog plats i köket och Elsa fick husera hos mig i matrummet.  Det tog inte lång stund förrän "Ville egoist"  hade nappat åt sig båda benen och Viktor intog sin roll som störande moment vid sidan.
Han skäller och låter och far runt som en tok för att få Ville att tappa fokus. Nu var inte Ville beredd att lämna ifrån sig sina rov i första taget så här fick ju jag rycka in och hjälpa till lite...
Viktor fick tillbaka sitt ben....
Mindre än en minut senare låg benen åter i Villes famn.... Nu fick jag separera dom för inte har jag lust att lyssna på deras tjäbbel hela eftermiddan !
En tvättställning fick agera avdelare och ett täcke lades över för att de inte heller skulle se varandra . Var och en med sitt ben...lugn o ro..
Nja inte riktigt. För nu löper Ville gatlopp där bakom täcket , välter tvättställningen en gång, pressar sig sen ner mot golvet och kikar under täcket fram under vår lilla slaktarbänk... på mig där jag sitter vid matbordet...men herreguud !!
Viktor har fattat posto vid grinden som skiljer honom från Elsa...där sitter han och glor .....på mig.....
Hon glufsar glatt i sig och bryr sig inte om de små tokarnas äventyr i köket. 
När telefonen ringer....får jag kliva över henne och svara...då bestämmer hon sig för att idka "kast med mellanstort märgben"....
Nu fick jag ducka kan jag säga för det där benet visade sig ha flygförmåga !  Kul hade hon lilla Elsa...men det får ju ändå vara någon måtta på festligheterna så när det landade på köksbordet och sen gjorde en snygg glidning ner på min fot....fick det vara nog...
Jag konfiskerade alla ben. nu ligger dom i kylen för vidare förtäring i morgon.

Jag har varit o handlat lite mat grymt tråkigt, men nödvändigt och har nu landat här i soffan, sitter och kikar runt på lite sidor som berör foder till hästar.....sadlar....två heta ämnen.
Vissa ryser av förfäran när det talas om att det räcker med ett kvalitativt bra hösilage, el hö, till hästen....inget kraftfoder...det är inte helt lätt det där .

Jag red igår, på ridskola för duktig tränare, som är dressyrryttare. Jäklar så jag slet. Red en maxad D-ponny, en knabstrupper faktiskt, det är ju min häst också. Han är en trevlig bekantskap men ack , ack, ack...snacka om skumpig trav....jisses, den arma hästen  måste ha löst hängande njurar idag..
Fulltsändig omöjlig kort trav...dvs då man sitter ner när hästen travar. Det gick inte. helt ok lätt trav och galopp...Han hade en energi som fick de stora hästarna att blekna och jag fick göra volter och vänta in och ha mig för nog skulle han förbi...
Fick beröm av tränaren så det kan inte ha sett så illa ut som det faktiskt kändes... Han lär vara "min" de tre nästkommande gångerna också....snyftsnörvel...
Ska se om jag inte kan mygla till mig en av de stora istället. Fast det är ju en utmaning naturligtvis också...jag sssskaaaa....sitta ner åtminstone längs kortsidan....

Kaffekokaren står sysslolös i köket och så kan vi ju inte ha det !!

tänk minst fem positiva tankar om dan...